Min älskade unge har börjat skolan. Hon går på African Dream Academy, en privatskola som följer samma standard som den amerikanska läroplanen. Det tar bara fem minuter att gå hit från Glorias hus, från “the Swedish Embassy”.
Hon är tyst och blyg, lilla Gloria. Tillsammans med andra barn blir det tydligare. När jag ser henne, längst bak i klassrummet, den lilla varelsen som inte för så länge sedan förlorade sin familj, som själv överlevde ebola, så vrids mitt hjärta in och ut.
Så liten och har klarat så mycket. Jag förstår inte hur hon gör. Och varje dag överraskar hon mig. Den här dagen fick hon i uppgift att skriva något i sin nya anteckningsbok. Hon skrev sitt namn. Gloria Zar. Jag skrev mitt namn under hennes. Då suddade hon ut sitt efternamn och skrev det igen, en bit bort. I mellanrummet lade hon sedan till ett “M”. Gloria M Zar. Gloria Magda Zar. Det är så man markera vem som är ens mamma i Liberia.
Som jag älskar denna unge.
