Annons

Magda Gad
Magda Gad är internationell frilansjournalist och debattör. Här tar hon med dig till världens bortglömda platser och ger dig sanningarna som politikerna inte vill avslöja. Frågor och förslag på granskningar mejlas till [email protected].

Annons
 

Barnet som ingen vill ha

theresa3
Marielle, 5, har ingen familj. Hon blev föräldralös när hon var 2. Hennes föräldrar dog inte i ebola.

Ingen journalist har frågat efter Marielle. Hon passar inte in i nyhetsartiklarnas vinklingar från ebolans Liberia. Hennes föräldrar dog inte i ebola.

Annons

En bild på Marielle passar inte in i katastrofens ansikte. Hon är ingen kampanjflicka. Hon är ingen möjlig business för någon.

Hon är bara Marielle. En femårig flicka som ingen vill ha.

* * *

– Jag har ingen ma och ingen pa, säger Marielle.

Ingen mamma och ingen pappa.

Hon vet inte vad som hände med dem. Hon var för liten då. Hon var två år när de dog.

En liten get går förbi henne på gården. Geten är ingen kompis här. Den är mat och den är pengar.

* * *

I trädgårdslandet vattnar andra små barn olika bladgrönsaker. De springer vant runt och känner på jorden och vattnar och plockar med bladen.

Alla är små. Under 12 år.

De är 20 stycken. Alla är föräldralösa.

* * *

På verandan sitter Esther.

Det är tyst bredvid Esther. Hon har sina fingrar i en flickas hår. Tyst och lugnt hjälper hon flickan att sätta i löshår. Det är viktigt i Liberia. Flickorna och kvinnorna här har inte så mycket eget hår och de vill göra sig fina. Speciellt när det närmar sig jul.

Esther gör håret på alla barnen.

Hjärtslagen går ner när man sitter bredvid Esther. Om jag var liten skulle jag springa till Esther varje dag.

* * *

– Jag vet hur de har det och hur de känner sig inuti, jag var också föräldralös när jag var liten, säger Esther med sin mjuka röst.

Jag blundar och lyssnar på henne när hon berättar. Fast hon inte rör mig känns det som att hon kramar mig.

När hon var 20 år började hon ta hand om dem som ingen hade. Hela sitt liv har hon varit en mamma till dem som inte har någon.

* * *

Staten ger Esther 1,75 dollar per månad och barn. 1,75 dollar – per månad. Det är vad varje barn behöver minst – per dag.

Ingen hjälporganisation hjälper Esther. En timmes körning bort, i Monrovia, finns all världens hjälporganisationer.

Barnen och Esther överlever genom att odla. De säljer grönsakerna och för pengarna köper de ris. Grönsakerna är för dyra för dem att äta.

* * *

Esther har aldrig i sitt liv fått en lön. Esther har aldrig nåtts av någon insamling. Utan Esther skulle femåriga Marielle och de andra barnen vara helt ensamma. Kanske skulle de inte ens leva.

När jag gav Esther något som kunde hjälpa henne den närmaste tiden började hon gråta. Hon grävde ner sitt ansikte i flickans hår och hon grät och hon grät. Det var inte tårar som skulle visa mig hur tacksam hon var. Det var inte framklämda tårar eller sorgens tårar eller tårar för att livet är svårt.

Det var lättnadens tårar. Det var glädjens tårar. Nu kunde hon göra det som tidigare var omöjligt. Det enda hon drömmer om just nu – ge barnen något till jul.

theresa2
Esther är nästan lika gammal som jag, 40 år. Jag ser ut som ett barn bredvid henne. Och vore jag ett barn skulle jag vilja bli omhändertagen av henne. Hon blev själv föräldralös när hon var liten och har hela sitt liv tagit hand om dem som ingen har. Hon har aldrig i sitt liv fått en lön. 

* * *

Foto: Magda Gad

  CAFÉ på Facebook    CAFÉ på Twitter    Café på Instagram    Café på Youtube    Café på Spotify
Dela (325)
Tweeta
 

Annons

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Annons

Laddar