Annons

Magda Gad
Magda Gad är internationell frilansjournalist och debattör. Här tar hon med dig till världens bortglömda platser och ger dig sanningarna som politikerna inte vill avslöja. Frågor och förslag på granskningar mejlas till gad_media@hotmail.com.

 

Gloria vill inte längre dö

gloria

När jag träffade Gloria i november hade hon förlorat sin mamma, pappa, mormor och fem syskon i ebola – allt på två veckor. Hon hade varit sjuk själv också och sett många människor blöda och torka ihjäl inne på kliniken, ett av liken som låg bredvid henne en hel natt var hennes bror. När hon blev frisk – ja, det här är en stark tjej! – så släpptes hon ut från kliniken. Ensam. Utan ingen. Utan inget.

Jag hittade henne i ett skjul, ett lapptäcke av korrugerade plåtbitar och pinnar som ormar kröp in genom. Ingen vågade ta hand om henne och ingen vågade leka med henne. Alla var rädda för ebola, trots att Gloria inte längre bär på viruset och inte smittar.

Hon satt där i mörkret i en gul klänning och sa om och om igen:

– Nu vill jag också dö. Jag vill bara dö. Jag vill dö!

* * *

Gloria var den person som fick mig att ifrågasätta min roll som journalist. Skulle jag bara ta bilder på henne och skriva om henne, för att folk skulle läsa om henne och förfäras, och några tidningar skulle säljas och några artiklar skulle klickas – och sedan då?

Vad skulle hända med Gloria?

Människan i mig kunde inte göra det. Kunde inte gå därifrån.

* * *

Det var då insamlingen startade. Tack vare den har Gloria, återförenad med andra överlevande barn i släkten, nu fått mat, skor, kläder, receptfria mediciner, leksaker, madrasser, lakan, hygienartiklar – och ett hus!

Jag kallar det Glorias hus men här nere kallas det The Swedish Embassy.

Gloria stod utanför huset och väntade på mig i dag när jag kom. Jag frågade henne:

– Hur mår du?

Hon skrattade och sa:

– Jag mår bra! Jag har ett hus!

Hon är fem år.

Hon vill inte längre dö.

 

gloria4Underbart att få träffa den här ungen igen. Speciellt efter att i morse blivit överfallen och hotad med kniv. I dag var vi två som behövde kramar. 

gloria2Ebola Orphans Ma! Det är vad de kallar mig här nu. Jag är gärna mamma. I Sverige har jag inga barn men här har jag ett helt gäng! Och hade jag haft egna barn så hade jag förmodligen inte varit här. Så … det finns en mening med allt. 

gloria3En annan intressant effekt med att detta hus byggdes förutom att det gav en trygg bostad – allt byggnadsmaterial och all arbetskraft bekostad med insamlingen i Sverige, tack alla! –är att Gloria och de andra överlevande barnen i släkten inte längre är stigmatiserade och uteslutna från granngemenskapen. Tvärtom så är alla nu mer fascinerade av huset än vad de är rädda för ebola, och grannbarnen vill inget annat än hänga just här. Eftersom det är målat i gult och blått kallas det ”The Swedish Embassy”. 

gloria5”Vi har ingen mamma och ingen pappa, nu är du vår mamma och syster.” Den här lappen gav Gloria mig när jag kom. Gloria tillhör nu vår stora familj. Lycka – för oss alla! 

  CAFÉ på Facebook    CAFÉ på Twitter    Café på Instagram    Café på Youtube    Café på Spotify
Dela (943)
Tweeta
 


DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Laddar