Den svenska insatsen
Så, vad gör den svenska insatsen i Liberia?
Det undrar jag också.
* * *
Jag mejlade innan jag åkte hit till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som är på plats här i Liberia med sjukvårdspersonal och logistiker, och berättade att jag ville granska deras verksamhet. Det tog flera veckor innan jag fick svar från ansvarig här på plats. Jag tänkte att internetuppkopplingen kanske var dålig.
Vi satte upp ett möte i dag på MOD1 som är den ebolaklinik här i Monrovia där de ansvarar för logistiskt stöd, management och träning. Kliniken är byggd av amerikanska USAID och drivs av liberianer, kubaner och Afrikanska unionen.
* * *
MOD1 är ett monster. Inte bara för det hålögda huset som tjänar som namn till platsen – MOD står för Ministry of Defence (jo, det är den betongbyggnaden du ser på bilden) – utan även för hur många ebolapatienter kliniken kan svälja.
Här finns 150 sängar.
50 är i drift.
Det fanns i dag 6 patienter.
* * *
– Svenskar? frågar några liberianer som sitter och halvsover när jag kliver in på gruset.
Personalen är klart övertaligt antalet patienter. De ser ungefär lika trötta ut som de personer de ska behandla.
– Ja, svenskar. Den svenska personalen, tjatar jag.
– Nej, inga svenskar här, får jag till svar för jag vet inte vilken gång i ordningen.
En av dem säger att svenskarna kanske är i MOD2, ebolakliniken som ligger några meter bort. Vi går över till MOD2. Inga svenskar. Bara ytterligare halvsovande personal.
* * *
Tillbaka på MOD1 gissar någon:
– De kanske är på ett möte.
Jag sätter mig i bilen och säger till min chaufför James:
– Vi åker härifrån, de är inte här.
James tittar på mig, med sin alltid så lösningsinriktade min, och säger muntert:
– Ja, men då åker vi till Palm Springs Hotel!
Jag stirrar på honom:
– Va?
(Palm Springs Hotel är ett av lyxhotellen i Monrovia. Du kan googla det.)
– Ja, men det är där alla svenskar är! fortsätter James förtjust.
Han tar upp sin telefon och ringer till receptionen på hotellet. De bekräftar: Svenskarna är här.
– Åk hem, säger jag till James.
Jag har tuggat i mig tillräckligt med frustration i dag.
* * *
Och nej, det är inte dålig internetuppkoppling på Palm Springs.
* * *
I tillägg för dem som inte har bakgrunden: När MSB kom till Monrovia hade de planer på att driva en egen ebolaklinik. Det insåg de när de kom på plats att det inte längre behövdes. Därför gick de istället in och stöttade en redan befintlig. Samt skickade ett team till Greenville i södra Liberia för att hjälpa till att sätta upp en mindre klinik där, i ett område som inte var drabbat av ebola, de hade från början noll fall, sedan fick de en handfull, men det handlade om att se till att det finns kliniker över hela Liberia och förebygga spridning in till Elfenbenskusten.
Sierra Leone, där man nu varje vecka har tio gånger så många nya insjuknade som Liberia, har fått hälften så mycket bistånd från Sverige som Liberia har fått.
